Karolinska Institutets Bibliotek (KIB) har gjort en vurdering av valg av biblioteksystem for fremtiden, og Viktor Sarge oppsummerer rapporten (PDF) som har kommet ut av dette:

För närvarande har man valt att avvakta, men det ser inte ut att vara någon tvekan om vilken väg man vill gå den dagen det är dags för ett byte. Man skall heller inte förvånas över att valet är svårt. Det är alltid en tröskel att ställa om – särskilt när det gäller en så stor del som ett verksamhetskritiskt datasystem. Som de skriver i rapporten måste organisationen vara i rätt läge för att göra ett sådant byte.

Konklusjonen er altså at man ikke konkluderer, men avventer litt lenger med å ta en egentlig beslutning, noe som, slik jeg tolker rapporten, først og fremst skyldes interne forhold ved biblioteket. Vi krysser fingerne for at de gjør et fornuftig valg når de er modne for det! ;-)

Det kan kanskje være interessant å fremheve det KIB mener vil være Koha sine fordeler:

Strategiska fördelar

I och med att vi går över till open source får vi större kontroll över KIB:s systemarkitektur i allmänhet och vårt bibliotekssystem i synnerhet. Beroendet av en extern leverantör upphör så att vi lättare kan anpassa våra biblioteksnära system både till funktionalitet och innehåll. Vi får också bättre möjligheter att öppna upp vårt Koha-ILS mot andra system och kan dra nytta av andra datakällor.

Vi slipper de tekniska begränsningar som finns i Millennium i dag, och vårt beroende av Innovative som leverantör upphör.

Kostnaderna för support och underhåll minskar. Självfallet tillkommer utvecklingskostnader inom organisationen, men vi skaffar oss mer och värdefull erfarenhet av att arbeta med öppen källkod. Samtidigt finns redan kompetens på KIB inom de tekniker Koha bygger på.

Vi får möjlighet att skaffa oss globala samarbetspartner när det gäller Koha-utveckling, men även potentiella samarbeten med intresserade bibliotek i Sverige.

Sist och slutligen blir vi en föregångare i bibliotekssverige, i synnerhet bland universitets- och högskolebibliotek. Förmodligen bidrar det även till att uppmärksamheten och intresset för Koha ökar i Sverige, och att det rör om en aning i den svenska bibliotekssystemsgrytan.

Vel talt!